14 förväntansfulla scouter och ett gäng ledare samlades på Dannebacken för avfärd mot Hunneberg och kårmästerskapet.

Väl på plats, delades våra spårare upp på tre patruller för att ta sig an en vandring med 8 stationer plus extrauppgifter vid start/mål.

På de 8 stationerna var poängbedömningen som sådan: 5 poäng bygger helt på att man kommer gemensamt, samarbete och har roligt. 5 poäng är max för vad man kan få för utförandet av uppgiften.

Örnarna flög igenom sitt KM med fantastiskt samarbete och kamratskap.
Genom att vara inkluderande och hjälpsamma var det varit en fröjd att följa dem under dagen.
Självklart var det en favorit att få elda! Under dagen passade vi på att lära oss om olika matsvampar och
lite fakta och historia om de små blåmagade skalbaggarna på stigen.
När magen kurrade lite smakade vi på granbarr och lingon när vi gick mellan stationerna.

Scotkämparna var riktiga kämpar igenom dagen och hann med alla stationer innan tiden rann ut. De populäraste stationer var elden och balans. När lunchen äntligen kom så var vi nästan helt slut men vi fick vår energi och körde till slutet. Alla hade en väldigt rolig dag på kårmästerskapet.

Patrullen ”The dogs” kämpade sig igenom KM på ett fantastiskt sätt. Även om de kom på sidostigar någon gång och energinivån tröt så tog de sig igenom det också. Roligast var att elda och att få ta hem vandringspriset Medhjälparen.

Ikväll var temat vänligt. Vad är en bra kompis? Hur är man om man är en schysst kompis, kan det vara svårt ibland att vara en bra kompis? Det var några av frågorna som scouterna fick diskutera i sina patruller. Det fanns många kloka ord och nog visste de allt hur de vill att en bra kompis är.

Vi passade på att leka en lek som vi inte gjort förut. De blev uppdelade i två lag och där skulle man inom lagen bestämma om de var älva, trollkarl eller jätte. Sedan möttes de på varsin sida mittlinjen och på en given signal visade de sitt val. De som vann fick försöka få fatt på de andra innan de nådde sitt bo.

Vi provade också mej mä, en övning där man dels får prova att hitta något som gör en unik, men man kan också prova att säga något som alla är.

Avslutningsvis fick scouterna önska sig några kompisar de skulle vilja ha med i sin patrull. Tanken är att vi från och med nästa vecka ska ha fasta patruller på avdelningen.

Ikväll var det daga för scouterna att få bekanta sig med Trangiaköket och matlagning. Rätten för kvällen var potatis och purjolökssoppa.

Vi började kvällen med en kort genomgång av stormkökets delar. Scouterna hade full koll på att det var något helt annat än ett musikinstrument eller rustningsdelar.

Efter en stafett, där scouterna fick prova att ta isär och ta ihop stormköket, blev det sen dags att börja laga mat.

Indelade i små patruller, fick de skala, hacka, fräsa och sjuda. Våra scouter är fantastiska och vänliga. Så de som inte ville ha grädde i soppan, löste de galant med att de fick ta tidigare. Efter en helkväll med matlagning, blev det dags för avslutning och vårt rop.

Kvällens tema var sjukvård. Efter samling och lek, delade vi upp oss i patruller. Dessa fick besöka tre olika stationer som vi hade.

På station ett fick scouterna öva på att ts hand om lite större blödningar. De fick öva på att lägga ett tryckförband på varandra. Små saker att komma ihåg är bland annat att om man lagt ett för löst förband, då lägger man ett nytt utanpå. Att man ska försöka hålla skadan i högläge.

En annan station var första hjälpen väskor. Där fick scouterna stifta bekanstskap med vad som finns i några olika typer. Som den mindre väskan med plåster, bandage och kompresser, till den större bilkudden som har mer av det mesta och dessutom filt, till kårens lägerväska som dessutom innehåller solskydd, fästingplocksre och mycket mer.

De fick också lära sig att sår hålls rena och torra, brännskador kyls ganska länge (15min) i svalt eller ljummet vatten.

På sista stationen tränade de på hur man kan se om någon är vid medvetande och om hur de kan lägga någon i stabilt sidoläge.

I samlingen summerade vi lite kort och rundade av att det viktigaste är att man vågar göra något, än att inte göra något alls.