Lägerbål med eldvett

Idag hade vi samlat alla spårare på ett och samma ställe. Vi var ca 30 scouter + vuxna som lärde oss hur ett lägerbål brukar funka, sånger, rop och lite om varför man inte skall vara för nära elden med sin fleecetröja.

Dom flesta trodde nog att tröjan skulle gå upp i rök med ett wooosh men den visade sig brinna betydligt långsammare och var till och med lite svår att få eld på. Men när den väl brann droppade det klumpar av brinnande plast och det var alla överens om att det vore ingen höjdare att få på kroppen.

Efter den mera allvarstyngda inledningen blev det ett lägerbål med ganska mycket fart, glada röster och en hel del rök som vanligt.

Vi passade även på att prata lite om vikten av reflektion i ett möte, att tänka på vad som har gått bra så man kan upprepa det, vad som har gått mindre bra så man inte gör om samma fel igen och att vi oftast har det rätt bra där runt elden när man bara sitter tyst en stund och myser.

Kort och gott en bra kväll med spårarna i Trollhättans scoutkår.

Våga hjälpa.

Vad gör man om någon skadar sig så att blodet sprutar? Kan man verkligen vara så hysterisk som Sandra, om man skadar sig på riktigt? Vad gör man med en avsvimmad person? Dessa frågor fick vi ett svar på under kvällen.

Scouterna fick reda på att tryckförband är bra grejjer och tillsammans med högläge kan man klara av att få stopp på en större blödning. Våra scouter tränade som bara den, på både skadade armar och ben. Scouterna fick också träna på stabilt sidoläge och hur man larmar 112.

Våga tända.

Det var dags att än en gång få stifta bekantskap med elden. För många av scouterna, vart det ett kärt återseende och för en del var det spännande nytt.

Alla fick prova att tända egna små eldar, som sedan lades ihop patrullvis till en lite större.

Efter lite lek samlades vi kring en lite större eld och passade på att stifta bekantskap med lite fler lägerbålssånger.

Våga mötas

Idag var det dags för scouterna att ha med sig sina vuxna för att låta dem vara på föräldramöte, medan de själva roade sig på scoutmötet.

Efter samlingen och den inledande leken ropade Tofs, spårarnas maskot på scouterna. Det var ett bekymmer, terminsprogrammet hade spritt sig för vinden. Tofs bad scouterna om hjälp att hitta 8 saker som hade med terminsprogrammet att göra. Sedan fick scouterna klura ut vad de symboliserade för möten.

Som avslutning blev det härliga sånger och trevlig fika. Längtar redan till nästa gång.

Spårarstart på Dannebacken.

Ikväll drog terminen igång för våra spårarscouter på Dannebacken. Vi varvade olika namnlekar, med fartfyllda springlekar, för att även gå på upptäcksfärd i huset. Tofs, vår maskot, fick vara med på ett hörn.

Efter mötet gick vi ledare gick hem med lätta steg och ett brett leende på läpparna, snart är det äntligen måndag igen.

Två av våra scouter på upptäcksfärd med Tofs.

Stora charter dagen…

Idag är det många aktiviteter inplanerade.

Klättring, stora och lilla vattenrutschkanan, flotte, kanot, såpstock, små stjärnaktiviteter, packman, rördragning, flipperspel, bad med litet och stort hopp.

Dino tog sig en runda och kollade in aktiviteter bland scouterna.

Dino hjälpte även till att blogga och hålla koll på radion.

Kanoter med Spårarna

Flipperspel med Utmanarna

Rutschkana

Klättring

Hoppa och bada är en av allas favorit

Vi klarade oss ifrån att få krabbor i tårna och några lyckades vi fånga.

Vår lägeräng

110års firande med go grillad mat och avslutning på dagen med lägerbål.

Eld

Eld

I brist på snö, passade vi på att ha eld som tema för mötet. Elden kan vara både vår bästa vän, men också vår värsta fiende, så det gäller att öva och repetera hur man hanterar den. Sen är det ju fantastiskt roligt och mysigt med eld.

Vad behövs då för att få igång en eld? Jo syre, bränsle och värme. Saknas det nått, blir det ingen eld.

Scouterna fick prova på att tända var sin minield, bestående av spån. I den övningen ser man att en ensam spåna inte alltid får fyr på andra spån, blir högen kompakt, saknas det syre och elden slocknar.

Efter en lek var det dags för lite större eld och utmaning. Patrullvis skulle de så snabbt som möjligt få igång en eld. Med hjälp av den skulle de elda av en pinne. Men hur var det nu man gjorde för att få igång elden snabbt? Skulle man köra en pyramid eller pagodeld? Det var några av de frågor som diskuterades i patrullerna. Eld blev det och alla pinnar brann av.

Jag tror att alla scouter kom hem med nya kunskaper och erfarenheter efter detta mötet. I ringen om avslutade kvällen reflekterade scouterna om vad de lärt sig, eller hur de kände. De fick dessutom lära sig ett nytt rop.

Väl mött nästa vecka.

Knopar

Knopar

Efter att vi startat upp mötet, satte vi igång med att leka knopen. Det är alltid lika spännande att se om man får en stor cirkel, flera mindre eller om det ens går att trassla ut.

Vi gick sedan in för att förkovra oss i knoparnas värld. Visste ni att en av de allra enklaste knoparna heter överhandsknopen? Det är när man knyter endast en gång, första halvan av när man knyter skorna eller gör en råbandsknop tex. Kvällens knopar var råbandsknopen, dubbelt halvslag och pålsteken. Fantastiskt att se scouternas iver att få prova på och testa, att hjälpa varandra och förklara.

När alla hade tränat ett tag, tänkte vi att de skulle få pröva att använda sig av det de lärt sig. Det blev att surra en trefot patrullvis.

Avslutningsvis samlades vi ringen för att reflektera om mötet, skicka lyktan och avsluta mötet.

Hantverk, fixa tork.

Ikväll var det dags att få jobba med en pryl som är bra att ha med sig på hajk, nämligen kökshandduken. Till sin hjälp att göra den personlig, hade scouterna olika textilfärger, schabloner och penslar. Jisses, vad de jobbade på och så fina tryck de fick till.

Under tiden man inte jobbade med kökshandduken fanns det tillgång till brännpennor och läder. Här fick de vara kreativa och göra söljor och namnlappar. Inte helt lätt att behärska skinn och brännpennor, men med övning går det bättre och bättre.

Vi har så klart hunnit med att leka, pepparkaksta och samlas en stund på slutet. Vi försöker alltid att få tid att reflektera en stund. Ofta att scouterna själva får berätta om något som berör dem, kanske deras känslaa efter mötet. Eller som idag, att vi ledare lyfter något speciellt, som att våra scouter idag hade visat prov på gott tålamod. De var fantastiska.

Tofs har tappat bort terminsprogrammet.

Äntligen har vårterminen börjat med våra härliga spårarscouter. Vi började som vanligt med ring och lykta, passade på att leka ista också. Men sedan var det dags att träffa Tofs, som lyckligtvis hade slarvat bort terminsprogrammet… attans då… Tofs som skulle visat scouterna det.

Som tur var fanns det ledtrådar utspridda runt omkring huset. Uppdelade i patruller fick de leta efter några ledtrådar var. Mycket samarbete, för vad säger man? 2 par ögon ser bättre än ett. Dessutom med bara en ficklampa per patrull, gällde det att vara uppmärksamma och hjälpas åt.

Alla patruller kom sedan tillbaka med en massa ledtrådar, där var ficklampa, packpåse, tamoj, sax mm mm men vad stod de för i vårt terminsprogram? Jo men visst, vi kommer pyssla, elda, lära oss knopar, paddla kanot, åka på hajk och läger. En termin vi full med äventyr och skoj.