Bevismärket Yxa och såg.
Genom att visa att man kan använda yxa och såg, genom att genomföra ett godkänt prov för avdelningsledare får man bevismärket Yxa och såg.
När du fått ditt Yx- och sågmärke får du använda detta i scouterna.
Märket är något du ”lånar”, så länge du visar att du kan sköta sågen och yxan.
Om du genom oaktsamhet eller slarv visar att du inte kan hantera dessa verktyg har ledaren rätt att ta tillbaka märket.
- Att hugga och såga på ett säkert sätt så att varken du själv eller andra skadas när du använder såg och yxa.
- Lära dig hur du skyddar sågen och yxan när du har med den ute på aktivitet.
- Kunskap om hur du förvarar såg och en yxa både utomhus och inne, när den inte används.
- Lära dig att nyttja yxan för att kvista en slana för att sedan använda den för t.ex bygga ett vindskydd eller ett bord.
- Veta yxan och sågens olika delas namn.
- Att ha kunskap om hur man slipar yxan och hur det går till att byta sågblad på sågen.
Att på ett säkert sätt lära sig genom träning att hugga ved på ett säkert sätt.
- Var lugn och försiktig när du använder yxan.
- Innan anvädning, kontrollera att yxhuvudet sitter ordentligt fast på yxskaftet.
- Var på en avskild, gärna avgränsad plats när du hugger.
- När yxan inte används skall den ha eggskydd.
- Stå stadigt och bredbent när du hugger.
- Ingen skall stå i din närhet när du hugger.
- När du klyver ved, se till att du har ett stadigt underlag, t.ex en huggkubbe.
- Man hugger alltid i fiberriktning med en yxa. Skall man kapa ett träd, använder man såg.
Lite yxkunskap
En yxa består av ett huvud och ett skaft. Huvudet har ett öga, där skaftet monteras, nacke och egg. Ögat är ovalt och nacken i regel plan.
 |
Yxans delar 1. Öga 2. Egg 3. Lägg/blad 4. Utsmitt ”öra” eller ”skägg” som ger skaftet extra stadig och hållbar infästning 5. Skaft 6. Skaftknopp, slintskydd, en förtjockning som hindrar yxan att glida ur händerna på huggaren. 7. Nacke 8. Yxhuvud |
Man skiljer mellan några olika typer av yxor. En klyvyxa är ganska tung och har ett långt, rakt skaft. Den har kilformat huvud och med den klyver man lätt tjocka vedklabbar.
En huggyxa är också ganska tung, den kan väga mellan 0,9-1,3 kg och har ett ganska långt, något svängt skaft. Huggyxorna används vid grövre arbeten, som trädfällning, kvistning mm.
Handyxor är i princip mindre modeller av huggyxor. En handyxa kan lämpligen väga 0,6-0,9 kg och ha ett skaft på 55-60 cm. En medelstor handyxa är ofta den lämpliga yxan för dagsutfärder eller hajker. Däremot är de mycket små handyxorna, med skaft på 40-45 cm, alldeles för lätta och klena för att vara användbara i friluftssammanhang.
Skaftning av yxa
Om en stump av det gamla skaftet sitter kvar i yxögat så borrar man ur detta, eller knackar försiktigt bort det. Försök aldrig bränna bort skaftstumpen – man riskerar att förstöra härdningen i stålet och få en skör yxa.
Välj skaftlängd efter form och vikt på yxhuvudet. Skaftet måste vara helt torrt när det monteras. Gör ett kilspår, och forma skaftet med en rasp så att det pasar något trångt i yxögat. Yxhuvudet måste sitta rakt på skaftet. En linje från skaftets bakända ska tangera eggens mittpunkt.
Skaftet blir starkare om man täljer eller filar ner översidan av det så att så många av skaftets fibrer som möjligt går genom yxögat. Kapa den utskjutande delen av skaftet några millimeter från yxhuvudet. Slå in en kil (av något hårt träslag) något djupare än skaftets övre ände. Slå ihop skaftänden så att kilen låses fast.
Detta material behöver du
Ved och yxor.
Att tänka på
Koppla ihop övningen med en aktivitet som kräver ved, exempelvis ett lägerbål eller en lättare måltid över öppen eld. Är ni på hajk eller läger så kanske ni använder veden dagen efter för att det inte ska bli stressigt.
Säkerhet
- Att hugga är ett farligt moment. Känner du dig osäker på momentet, be om genomgång och mer instruktioner från en annan ledare i kåren. T
- Fråga även efter kårens egna säkerhetsregler.
- Lämna aldrig barnen utan uppsikt under övningen.
