Världsförbättrarna på nya höjder.

Förra året fick vi chansen att vara med på ett världsförbättrarprojekt, ett sätt att göra något för världen omkring oss. Spårarna på Lextorp valde att städa det vi kallar groddammen. Upptäckarna Lextorp valde att laga mat av ogräs. Vi gjorde bland annat en pastasås med kirskål. Smakade ungefär som spenat. För detta fick vi pengar från Postkodlotteriet som skulle användas till något gemensamt.

Nu så här ett år senare hade dagen kommit när vi skulle testa vår belöning. Vi spårare, upptäckare och som hunnit bli äventyrare drog till Hafsten utanför Uddevalla för att testa deras höghöjdsbanor.

Självklart är säkerheten väldigt viktig när man gör en sådan här sak så det första som hände var att att försågs med hjälmar och handskar.
Sedan väntade en grundlig och mycket pedagogisk genomgång i hur man tog på sig selen.
När alla hade fått godkänt av en instruktör på att selen satt som den skulle var det dags att lära sig hur hakarna pratade med varandra, hur man säkrade sig i banan, hur rullen fungerade, hur många som fick vara på varje plattform och hinder och inte minst hur man tog sig loss när man kommit till andra ändan av en bana. Något scouterna tog på mycket stort allvar.
När genomgången var klar var det fritt fram att ge sig ut i dom mer eller mindre utmanade banorna. Gemensamt med alla var i alla fall att det började med någon form av klättring uppåt.
Många olika sorters hinder skulle passeras.
Vissa passade nog dom mindre scouterna bättre än ledarna som tyckte det var lite trångt på sina ställen.
Höga plattformar
Lägre plattformar.
Broar
Och nät.
Ziplines, mångas favorit att susa fram mellan trädtopparna längs en vajer.
Efter klättringen var det många som var trötta och det passade fint med lite medhavd fika/matsäck.
Vissa är ju tokigare än andra och sätter upp stormköket på bordet för att steka några korvar. Men så blir det väl när pappa är med som ledare.

Vi avslutade så klart med ett Trollhätterop så alla på plats fick veta vilka vi var. En bra dag med många trötta scouter på vägen hem.

Avancerad matlagning på Lextorp

Idag har vi haft spårarna från både Lextorp och Sjuntorp på Lextorp för att testa lite mera avancerad matlagning än det vi har lagat på Trangia och gasolköken.

Det hela började med att vi delade in oss i tre blandade patruller och gjorde upp en eld per patrull.

Medan eldarna brann ner till bra glöd lämnade vi en ledare som vakt och vi andra passade vi på att leka en omgång under hökens vingar när vi nu var ganska många på Lextorp för ovanlighetens skull.

Sedan var det dags att göra olika foliepaket. Några med potatisar och några med tomater, fetaost, kryddor och smör. Dessa lades sedan för att tillagas i glöden.
Efter lite övertalade gjorde till slut alla patruller även ett paket med en del av en hel lax, dill och citron.

Efter lite ”nej, inte fisk”, ”va äckligt”, ”urk”, kväljningar och lite andra otrevliga ljud i början så var nog dom flesta överens om att det faktiskt var från ok till jättegott med lax i paket.

Alltid kul när man kan helt eller delvis omvända en skeptiker.

Lägerbål med eldvett

Idag hade vi samlat alla spårare på ett och samma ställe. Vi var ca 30 scouter + vuxna som lärde oss hur ett lägerbål brukar funka, sånger, rop och lite om varför man inte skall vara för nära elden med sin fleecetröja.

Dom flesta trodde nog att tröjan skulle gå upp i rök med ett wooosh men den visade sig brinna betydligt långsammare och var till och med lite svår att få eld på. Men när den väl brann droppade det klumpar av brinnande plast och det var alla överens om att det vore ingen höjdare att få på kroppen.

Efter den mera allvarstyngda inledningen blev det ett lägerbål med ganska mycket fart, glada röster och en hel del rök som vanligt.

Vi passade även på att prata lite om vikten av reflektion i ett möte, att tänka på vad som har gått bra så man kan upprepa det, vad som har gått mindre bra så man inte gör om samma fel igen och att vi oftast har det rätt bra där runt elden när man bara sitter tyst en stund och myser.

Kort och gott en bra kväll med spårarna i Trollhättans scoutkår.

Vi gräver ner skräp i naturen.

Ikväll har vi gjort nåt så knäppt som att gräva ner skräp i naturen.

Vi tänker dock inte lämna det där utan vi tänker gräva upp det om ett antal veckor igen för att se hur fort eller långsamt förmultnelsen av en banan, ett äpple, en apelsin, äggskal, en kompostpåse, en äggkartong, ett plastlock och ett metallock går. Självklart har vi märkt ut platsen noga så vi kan plocka upp det som är kvar igen sedan.

Eftersom det var rätt så blåsigt ute skulle det inte blivit så bra med det tänkta temat eld så gick vi all in på våra båtar som vi började på förra veckan.

Flera av båtarna har nu fått både segel och reling.
Ett par har jobbat hårt med stämjärnen och fått fram riktigt snygga skrov.

Vi hoppas att båtarna skall passa bra in i temat på hajken vi skall ha längre fram i vår.

Hantverk med spårarna på Lextorp

Vi tänkte att vi skulle öva lite täljkunskaper och även förbereda lite inför en kommande hajk. Vi skulle tillverka båtar.

Först fick vi dock leka av oss lite ute i snön som hade kommit. Det blev några riktigt snygga änglar.

Att använda en gammaldags borrsväng för att få hål till masterna på båtarna blev en intressant samarbetsövning, en som vevar och en som håller fast och trycker ner.

Vid nästa hantverkstillfälle skall vi få till segel och lite utsmyckningar.

Återbruk – Början

För att inspirera till återbruk har vi idag haft ett väldigt kreativt möte. Förhoppningsvis kommer det snart ett inlägg till med lite bilder på dom färdiga alstren.

Vi har provat att göra kul och snygga saker av vad man nog skulle kalla för skräp och skrot.

Det klipptes, limmades, skars, borrades, spikades och tejpades på de allra mest fantastiska kreationer. Stort som smått.
Två och två eller tre och tre var de vanligaste sammanslutningarna för att få bra fart på kreativiteten.
Borrmaskinen är det kanske säkrast att låta ett proffs ta hand om. Det mesta annat kan man ju göra själv.
I dessa tider är det bäst att inte ropa mot varandra så vi kör den utåtvända versionen av trollhätteropet som avslutning.

Det blir inte samma tryck men vad gör man väl inte för att kunna köra möten även i dessa tider.

Uppdaterar här nedan med några exempel på alstren som blev klara. Övriga får vi pyssla vidare med vid ett senare tillfälle.

Terminsstart, Tofs har slarvar bort terminsprogrammet.

För att komma i den rätta känslan började vi med att göra upp lite eld.

Sedan var det dags att se vad Tofs hade spritt ut för ledtrådar om vad vi skulle göra den här terminen.

Det verkar som det skall lagas mat, både på Trangia och på andra sätt. Det skall även pysslas, sjungas, has hajk och åkas på läger förhoppningsvis.

Tyvärr var det ju inte bara Tofs bortslarvade ledtrådar till terminsprogrammet som hittades utan även lite skräp som togs omhand såklart.

Hantverk i vindskyddet

Spårarna i Sjuntorp började idag på vårens första tema, återbruk med att köra igång båtarna som kommer att dyka upp några gånger här under vårterminen

Medan scouterna började tälja fixade ledarna en värmande brasa.

Det täljdes, snackades och funderades på utformning på båtarna. Det känns som stilen containerskepp kommer att bli ganska dominerande bland farkosterna.

Vi vet att reflexkläderna är fantastiska i trafiken men när man försöker fota scouter i mörker med blixt blir det liksom inte så bra.

Våga laga i Sjuntorp

Idag har spårarna i Sjuntorp bekantat sig med Trangiaköket. Hur man sätter upp, packar ihop, använder och diskar.

Men vi började ju med en lek. Och det närmsta mat vi kom på kanelbullens dag var pepparkaksgubbar.
Alla fick som sagt plocka upp och plocka ner för att veta vilka delar som skall sitta var. Efter det fick alla testa att tända och släcka brännaren.
Sedan tillagades en favorit hos vissa. Köttbullar och makaroner.
Man får aldrig lämna ett brinnande kök helt ensamt.
Till sist kommer ju den tråkiga delen att svinta och diska efter sig men det klarade scouterna med bravur och det blev skinande rent.