Idag fick vi äntligen vara tillbaka i vår älskade scoutstuga igen. Det var alla scouter (och ledare) väldigt glada för. Dagen till ära hade vi bjudit in alla föräldrar till ett föräldramöte. Men först fick de prova på att vara med på en samling och leka What’s the timeout Mr Wolf med oss.

Därefter fick de hoppa upp på altanen. Scouting sker ju mest utomhus, så det är ju kläder efter väder som gäller. Det fick även föräldrarna erfara, så det var lite huttrande vuxna men torra och varma scouter.

Scouterna fick jobba med sina bevismärken, kniv för förstaåringarna och yxa/såg för andraåringarna. Vem kunde ana att knivar och yxor har såå många delar att lära sig?!

Helgens höstiga Upptäckarhajk fick lite av ett vattentema. När vädret gav oss en sista septemberhelg med stor sol så fanns det inget alternativ. Ut på sjön bar det. Blåste det? Jomenvisst serru. Liiite trixigt att komma framåt ibland…

Men när vi vaknade morgonen efter och blickade ut över en helt vindstilla sjö så var vi inte sena på en revansch. Vi svepte oboyen och gröten och gav oss ut.

Vi gav också sloganen ”Vill du uppleva äventyr på riktigt” ett ansikte. Vem har sagt att man alltid ska välja den mest framkomliga vägen? Vi satt lite fast. Men med samarbete så löste ju det sig.

Vi hann också med att försöka oss på att bygga en A-bro som vi färdades tryggt och säkert över vattendrag med.

En liten paus för reflektion! Och såklart marschmallows. Kan man nånsin äta för många marschmallows? Ja det är en fråga som återstår att få svar på.

Snart är det ju kanelbullens dag. Och det vill man ju för allt i världen inte missa att fira! Så för att inte riskera nått så firade vi idag istället. Med kanonsmarriga, om än lite brända här och där, bullar! Bakade med omsorg…nåja… bakade på trangiakök. Det ni! Så nästa gång Upptäckarna sjuntorp drar till skogs kan de bjuda på nybakat minsann!

Brända bullar är ju också bullar!

En stor sak när man blir upptäckarscout (åk4-5) är att få sitt knivbevis. Först när man fått det, får man lov att ta med sin egen kniv på möten. Vi brukar säga att bevismärken har man på ett sätt till ”låns”, då de kan bli återtagna om scouten skulle missköta sig med kniven. Ett bevismärke behöver man ju såklart också jobba för, så idag tog vi första steget mot att skaffa knivbevis!

En viktig del är att lära sig att sköta om sin kniv på rätt sätt, och det betyder att vi också lär oss att slipa våra knivar så de är i tipptopp skick när vi behöver dem.

För Upptäckarscouterna år 2 är det Yxa/sågbevis som gäller. Samma sak gäller där, vi följer scouternas hederskodex och vi är varsamma om redskap och varandra. Alla scouter gjorde en myckey god insats och jobbade med säkra steg mot sina märken!